Kära kärlek

Kära kärlek lämna mig inte så snabbt

du kom och svepte med mig med en sådan kraft

att du slet mig upp från mina rötter

jag blev så omskakad att jag knappt minns vem jag var

nu när stormen har dragit förbi

när du försöker släppa ditt grepp om mig

vill jag inte låta dig

din magi var… magisk

din styrka så kraftgivande

jag kände mig stark som en isbjörn

stor och orubblig,

när du hade din varma filt sluten kring mig

så kändes det…

ja faktiskt precis så,

som att vara omsvept i en varm filt

så vad händer nu?

när du vill lämna mig

när du vill tömma mitt hjärta på glädje

tömma den på den styrka du fyllt det med

ska jag gå vidare i livet och låtsas som ingenting?

ska jag inte få dela livet med någon?

dela alla de intensiva stunderna

i mitt liv

med någon annans liv

ska jag inte få följa med en människa till toaletten

bara för att om jag inte gjorde det skulle jag sakna henne för mycket,

ska jag leva mitt liv i tystnad,

gå och bära på min oro,

inte få dela med mig av allt jag tycker och tänker med en annan människa

vill du att jag ska gå min egen väg?

att jag ska finna mitt kall

och utveckla mina starka sidor

och genomskåda mina svaga

förstår du inte att utan någon att det dela det med

blir dina ord svaga,

varför skulle jag vilja hitta mig själv

när jag kände mig så hel i kärlekens opersonliga dans

bara för att du,

kärlekens grepp,

kärlekens storm,

du oändliga nåd

du klarblåa himmel

vill lämna mig?

Leave a comment