Kära kärlek lämna mig inte så snabbt
du kom och svepte med mig med en sådan kraft
att du slet mig upp från mina rötter
jag blev så omskakad att jag knappt minns vem jag var
nu när stormen har dragit förbi
när du försöker släppa ditt grepp om mig
vill jag inte låta dig
din magi var… magisk
din styrka så kraftgivande
jag kände mig stark som en isbjörn
stor och orubblig,
när du hade din varma filt sluten kring mig
så kändes det…
ja faktiskt precis så,
som att vara omsvept i en varm filt
så vad händer nu?
när du vill lämna mig
när du vill tömma mitt hjärta på glädje
tömma den på den styrka du fyllt det med
ska jag gå vidare i livet och låtsas som ingenting?
ska jag inte få dela livet med någon?
dela alla de intensiva stunderna
i mitt liv
med någon annans liv
ska jag inte få följa med en människa till toaletten
bara för att om jag inte gjorde det skulle jag sakna henne för mycket,
ska jag leva mitt liv i tystnad,
gå och bära på min oro,
inte få dela med mig av allt jag tycker och tänker med en annan människa
vill du att jag ska gå min egen väg?
att jag ska finna mitt kall
och utveckla mina starka sidor
och genomskåda mina svaga
förstår du inte att utan någon att det dela det med
blir dina ord svaga,
varför skulle jag vilja hitta mig själv
när jag kände mig så hel i kärlekens opersonliga dans
bara för att du,
kärlekens grepp,
kärlekens storm,
du oändliga nåd
du klarblåa himmel
vill lämna mig?
Leave a comment